TEACCH-programmet

Samtliga av Attendo Nimbus verksamheter har sedan starten för 25 år sedan arbetat med tydliggörande pedagogik utifrån TEACCH-modellen, ett evidensbaserat arbetssätt som används över hela världen med syfte att maximera den enskilde individens livskvalité, och förmåga att att delta i samhällslivet på ett så meningsfullt och självständigt sätt som möjligt.

TEACCH-modellen (Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped CHildren) utvecklades i början av 1970-talet av psykologerna Eric Schopler och Robert Reichler, vid UNC (University of North Carolina School of Medicine) i USA och antogs som delstatsprogram 1972.

Idag driver Division TEACCH sju center som bland annat erbjuder personer med autismspektrumtillstånd och andra kognitiva funktionsnedsättningar, samt deras familjer, olika stödinsatser i form av anpassat boende, daglig sysselsättning, utbildning etc.

Läs mer om Division TEACCH’s arbete här.

TEACCHs grundsyn:
 
Autism är ett biologiskt funktionshinder
Autism har en biologisk orsak, men idag vet vi inte mer än att det finns en stark genetisk komponent. Autism leder till att individen bearbetar information, lär sig och uppfattar världen på ett annorlunda sätt. TEACCH-modellen betonar att alla som arbetar med personer med autism måste förstå konsekvenserna av detta annorlunda sätt att tänka och använda denna kunskap i sitt arbete. Med hjälp av kunskap om autism kan vi minska gapet mellan individens sätt att tänka och det som krävs för att kunna fungera tillfredsställande i samhället. Målet är att ge den enskilda individen med autism möjligheter att delta i samhällslivet på ett så meningsfullt och självständigt sätt som möjligt. Men anpassning till samhällets normer får inte bli ett mål i sig. Nyckelbegreppen inom TEACCH är självständighet, personlig utveckling och god livskvalitet genom ett bemötande som präglas av tolerans, kompromiss, acceptans och en hög kunskapsnivå om autism och pedagogik.
 
Samarbete mellan föräldrar och personal
Föräldrar har ett livslångt perspektiv och vet mer om sina barn än någon annan. Den kunskap och det engagemang som föräldrarna har är viktig att ta tillvara. I TEACCH-modellen ses föräldrar och syskon som en stor tillgång och som viktiga samarbetspartners. Att samarbeta ger bättre resultat än vad endera gruppen ensam kan uppnå.
 
Generalistmodellen
Genom att tillämpa en helhetssyn ser TEACCH-modellen personer med autism i sitt sammanhang, där deras samlade färdigheter, deras svårigheter kopplade till autism och deras unika familjesituation igår. Detta synsätt fordrar en bred kunskap om autism, om dessa personers behov och om deras familjers roll.
 
Allsidiga, samordnade och livslånga samhällsinsatser
Eftersom autism är ett livslångt funktionshinder behöver personer med autism och deras familjer allsidiga och livslånga samhällsinsatser. För att nå målet att den enskilde individen med autism ska kunna delta i samhällslivet på ett så meningsfullt och självständigt sätt som möjligt krävs samordnade insatser som grundas på gemensam planering, målsättningar och prioriteringar utifrån ett livslångt perspektiv. Det innebär att förskola, skola, daglig verksamhet/arbete och boende i samarbete med respektive brukare och familj lägger upp och genomför en individuell plan, som löper som en röd tråd genom personens liv.
 
Individualisering
Målsättningen är att hjälpa den enskilde individen att fungera så självständigt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Det gäller i alla situationer i det dagliga livet. För att nå detta mål måste den enskilde individen stå i centrum. I stället för att koncentrera sig på svårigheter och brister, betonar TEACCH-modellen vikten av att utgå från individens styrkor och intressen.
  


  
Tydliggörande pedagogik
Den pedagogik som Division TEACCH utvecklat brukar i Sverige kallas för tydliggörande pedagogik. I original heter den structured teaching. Utgångspunkten för det pedagogiska arbetet är en kartläggning av den enskilda individens färdigheter och intressen, men också hans eller hennes svårigheter. Eftersom autism kan uttrycka sig på en mängd olika sätt är det viktigt att få en bild av den enskildes unika kunskapsprofil. Denna profil ligger sedan till grund för ett individuellt utvecklat program. Det finns med andra ord inget allmänt träningsprogram inom TEACCH-modellen, utan varje person har sitt eget individuella utvecklingsprogram. Genom att alltid ta hänsyn till den enskildes färdigheter och behov, minskar risken att tydliggörande pedagogik utvecklas till en teknik, som ger färdiga och stelbenta svar.
 
En hörnsten i varje program är att den enskilde ska få vidareutveckla sina intressen och starka sidor. Genom att bygga på det som personen med autism är bra på kan man dessutom ofta kompensera för hans eller hennes svårigheter.
 
Forskning och klinisk erfarenhet visar att flertalet personer inom autismspektrum har en stark visuell förmåga, dvs att de har lättare att tolka och förstå information som de kan se än information som de bara hör. Därför förespråkar TEACCH-modellen användandet av visuella hjälpmedel. Tanken är att dessa hjälpmedel gör världen mer förutsägbar och att personen med autism med stöd från sina hjälpmedel kan bli mer självständig i vardagen.
Ett vanligt hjälpmedel inom den tydliggörande pedagogiken är ett visuellt schema/dagsplan. Många inom autismspektrum har svårt med tidsuppfattning och planering och kan därför ha nytta av ett schema som visar vad som ska hända under dagen. Den person som har lättast att förstå föremål kan t ex ha en mugg på schemat när det är dags för fika medan den som har lättast att förstå bilder kan ha en bild av en mugg. Den som känner igen ord eller kan läsa kan få samma budskap förmedlat i text.
 
Visuella instruktioner besvarar frågan hur en aktivitet ska genomföras Genom att konsekvent använda visuella instruktioner, både vid inlärning av nya färdigheter och vid genomförandet av dagliga aktiviteter, ökar den enskildes självständighet.
 
TEACCH-modellen arbetar också mycket med att organisera den fysiska miljön så att den blir tydlig och förutsägbar. Det hjälper personer inom spektrum som t ex lätt störs av synintryck eller har svårt att hitta sina saker.
 
Genom att använda sig av pedagogiska hjälpmedel, anpassade arbetsuppgifter och arbetsmiljöer kan personer med autism ta ansvar och delta i samhällslivet.
  


  
Vanliga missförstånd om TEACCH:
 
Inom TEACCH lär man sig inte prata.
TEACCH stödjer meningsfull och spontan kommunikation som ett eftersträvansvärt mål för personer med autism. Träning av kommunikativa förmågor bör använda sig av det personer med autism är relativt bra på: att bearbeta visuell information. Eftersom personer med autism har svårigheter med sin hörförståelse, bör kommunikation få stöd av visuella, eller fysiska, komponenter. Användningen av visuella hjälpmedel leder ofta till ökad spontan kommunikation, även den muntliga.
 
Självständigheten som förespråkas gör människor med sociala svårigheter ännu mer isolerade.
Sociala aktiviteter är svåra för personer med autism, men goda sociala möten är lika eftersträvansvärda för denna grupp som för alla andra. Däremot behöver personer med autism stöd i form av förutsägbarhet och tydlighet inom sociala aktiviteter, precis som inom andra områden. TEACCH tränar grundläggande färdigheter för att en person med autism ska kunna delta i sociala aktiviteter på ett för individen meningsfullt sätt.
 
TEACCH kan bara användas i skolan och på jobbet.
Fri tid är oftast det svåraste att hantera för personer med autism. Precis som andra ska de få möjlighet att ägna sig åt favoritsysslor på sin fritid. Ett viktigt mål med fritid är att kunna fylla på sina energireserver. TEACCH ger stöd för att kunna genomföra aktiviteter och må bra.
 
TEACCH fungerar bara i särskilt anpassade klassrum och är enbart anpassat för personer med utvecklingsstörning.
Pedagogiken utvecklad inom TEACCH används i många olika miljöer: i skola, hemma och på arbetsplatser. TEACCH används med framgår för att stödja med personer med autism på olika funktionsnivå. Även för personer med andra funktionshinder än autism kan ha god nytta av TEACCH.